Det första steget..

Efter många år av planering börjar det snart bli dags att kasta loss. Någon båt har vi fortfarande inte men vi har hittat några intressanta objekt nere i Spanien. Om några veckor är det dags att åka ner och inspektera en Jeanneau 37 från 2001 som borde kunna ta oss runt medelhavet under de närmaste åren.

Vägen hit har varit lång. Först att spara pengar, sluta jobba, avveckla firman, hyra ut huset, skaffa sig kunskap och erfarenhet om båt och navigation, ta hand om alla räkningar mm. Men det svåraste har varit att förbereda våra två katter Patsy och Jackie på de omställningar som väntar.

Afte many years of planning it is soon time to get into action. We do not have boat yet but we have found some interesting objects down in Spain. In a few weeks it is time to drive down and inspect a Jeanneu 37 from 2001 that probably could take us around the mediterranean the next few years.

It has been a long way to get here. First save money, stop working, quit the company, rent the house, to get knowledge and experience of navigation, take care of bills etc. But the most difficult thing has been to prepare our two cats Patsy and Jackie for the changes that will come.

söndag 27 maj 2012

Mount Athos


Då jag inte hade tillstånd att gå iland fick jag nöja mig med att segla längs kusten och betrakta klostren på avstånd. Det var stora komplex med kyrkor och byggnader. Några av dem lär vara grundade redan så tidigt som på 900-talet. Jag fick vind vid middagstid och kryssade en stund längs med kusten innan jag seglade över till Sikias på nytt.

Då jag ankrat kollade jag på navtex att det skulle bli ostliga vindar som skulle blåsa rakt in i ankarviken. Eftersom vindarna var rätt svaga räknade jag inte med att jag skulle känna av dem så värst mycket. Jag vaknade kl 1.30 av att Martha guppade rejält i vågorna. Med gott morgonhumör tog jag upp ankaret och tuffade för motor i 10 m/s motvind rakt mot de två meter höga vågorna i beckmörkret. Mysigt!

Vinden förde mig sedan med god fart söderut och redan vid middagstid närmade jag mig Pelagos. Jag tyckte att det var lite väl tidigt att ankra och då jag hade bra vind fortsatte jag till Peristeri söder om Alonnisos. Jag hittade ingen bra ankarplats där utan fortsatte sedan vidare till Skopelos. Här började det regna precis då jag knutit fast förtöjningstrossarna vid stadskajen och ett våldsamt åskväder brakade loss. Jag hade seglat 64 sjömil från Sikias och bara ätit en liten påse chips. Jag somnade medan åskan höll på och vaknade först nästa morgon lagom till frukost.

Because I had no permit to go ashore I could only sail along the coast and see the monestarys from the distance. There were big complexes of churches and buildings. Some of them were said to have been founded as early as in the 10th century. At noon I had some wind and I cruised along the coast for a while before I sailed back over to Sikias.

When I had anchored I checked the navtex and noticed that they promised wind from the east. Since it was not supposed to be a lot of wind I supposed that I would not feel much from it. At 1.30 I woke up because Martha rolled from side to side in a uncomfortable way. In a good morning mood I winched up the anchor and went by engine against the two meter waves in complete darkness. Sweet!

The wind took me with good speed towards south and already at noon I was approaching Pelagos. I thought that it was a bit early to anchor and because the wind was strong I continued to Peristeri south of Alonnisos. There I could not find a good place to anchor so I continued to Skopelos. I had just tied the mooring lines when the rain started followed by a violent thunderstorm. I had sailed 64 miles from Sikias and only had a small bag of chips for lunch. I fell asleep during the thunderstorm and did not wake up until next morning.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar