Last game?

Otroligt nog hade vi riktigt fint väder i måndags. Jag passade förstås på och spelade 9-hål på Vasa golf. Det var inte ens ändrat till vintergreen ännu. Temperaturen var dock bara några plusgrader och jag började fundera på om min kraftfulla sving kunde medföra att klubbskaften av grafit riskerade gå av ifall de blir försvagade av kylan. Jag funderar därför på att spela nästa runda med mina gamla stålskaft klubbor om det blir någon mer runda i år.

Incredible but we had really nice weather last monday. I took the opportunity and went to play 9-hole at Vasa golf. They have not yet changed to wintergreen. The temperature was just a few degrees above zero and I started to wonder if my powerful swing could cause the graphit shaft golf clubs to break because it could get fragile in low temperatures. I will probably use my old steel shaft clubs next round if there will be any next round this year.

The most boring time of year

Det blåste ca 12 m/s på kråkfjärden i dag och dessutom kom det en del regn. November är den värsta tiden om året att vara i Finland enligt min åsikt. Det är för blött för att spela golf och man kan ännu inte skida eller skrinna på isen. Simmhallen eller gymet är nästan de enda alternativ som finns om man vill röra på sig en regnig dag. Annars får man göra som katterna och ta en siesta medan man väntar på bättre väder.

We had about 12 m/s at the sea outside Vasa today and it was raining. November is the whorst month of the year to be in Finland. It is too wet for golf and one can not yet ski or skate. The public indoor pool or the gym are the only alternetives to get some exercise a rainy day like today. Otherwise one have to so like our cats and sleep siesta while waiting for better weather.

Last minute golf

Sedan jag kom hem till Vasa har jag hunnit spela några rundor golf. Golfandet är förklaringen till varför bloggandet blivit lidande den senaste tiden. I dag var det +2 grader på golfbanan och när jag var klar med sista hålet började det snöa. Så här så det ut på gården då jag kom hem idag.

Since I came back to Vasa I have found the time to play a few rounds of golf. The golfing is the reason why I have not updated my blog lately. Today the temperature was +2 degrees at the golf course and when I finished the last hole it begun to snow. This is what our garden looked like when I returned back home this afternoon..  

Istanbul

Äntligen tog jag mig till Istanbul men inte med båt som jag först hade tänkt mig. Istället tog jag flyg från Izmir och tillbringade tre nätter på ett billigt hotell i den något nedgågna stadsdelen yenikapi. Med lokaltåget tog man sig dock snabbt, billigt och smidigt till de mera turistvänliga delarna av staden som sultanahmet och beyoglu. Det sägs att det bor ca 16 miljoner invånare i Istanbul men ändå kändes det inte så stort. Först då jag en kväll tog hissen upp till en bar högst uppe i en skyskrapa fick jag en se riktigt imponerande vyer. Min mobilkamera fungerar inte så bra i mörker så några bilder därifrån blev det inte. Däremot smuttade jag i mig sommarens hittils dyraste gin-tonic för 27 turkiska lire.

Finally I reached Istanbul but not by boat as I first intended to. Instead I took a flight from Izmir and spent tree nights in a cheap hotel in the slightly run-down part of town called yenikapi But with the local train one could easily reach the more touristic oriented sultanahmet and beyoglu. It is estimated to live around 16 million people in Istanbul but it did not really felt that big. Not before I took the elevator up to a roof-top bar in a sky-scraper I saw some really impressing wievs. My mobile phone camera is not functioning well for night pictures so I have no photos from there. But I drunk the most expensive gin-tonic so far this summer for 27 turkish lira. 

A day as a cowboy

Ibland blir det tråkigt att bara hålla på med båten hela tiden och man behöver få lite omväxling. Efter flera dagars pysslande med segel och vinschar tyckte jag att det var dags att se mig omkring lite utanför marinan. Som gammal cowboy låg det naturligtvis nära till hands att ge mig ut på landsbygden och njuta av de öppna vidderna. Jag bad stallpojken sadla upp sin snabbaste hingst och gav mig sedan likt Clint Eastwood ut i vildmarken för att uppleva äventyret. På prärien är det dammigt och varmt och jag red mot stranden för att söka svalka för både mig själv och hästen. Att gamla takterna satt i fortfarande kände jag då jag rusade fram i full galopp längs den ändlösa sandstranden..

Sometimes it is boring to work with the boat all the time and you need a change. After many days struggle with sails and winches I thought that I have to look around a little outside the marina. As an old cowboy it came naturally for me to go out in the countryside and enjoy the great wide open. I asked the stable boy to saddle up his fastest horse and like Clint Eastwood I went out into the wilderness to face adventure. On the prairie it is hot and dusty so I rode towards the beach to find some shelter for me and my horse. That I still got the old skills I felt when I was galloping at full speed along the endless sandy beach..  

Cave diving

Jag kunde inte låta bli att åka med och dyka nu då jag kommit igång på nytt. Det blev två dyk på samma dag. Det ena var vid ett rev och det andra vid några grottor och klippor. Jag var totalt 111 minuter under vattnet och som djupast var det 19 meter. Jag frös ganska rejält då jag kom upp efter det andra dyket och dykaräldsten såg rätt frusen ut han med.

I could not resist joining a diving trip now that I have started diving again. I made two dives in the same day. The first one was at a reef and the second one at some caves and cliffs. Totally I spent 111 minutes under water and the deepest point was 19 meters. I was really cold when I got up after the second dive and the divemaster looked pretty frozen too.  

Kusadasi

Från Cesme blev det att gå för motor till det näraliggande Agritar Limani eftersom jag inte ville betala för en natt till i den lyxiga men dyra marinan. I stället fick jag ankra inne i en skyddad vik och seglade följande morgon vidare i fin medvind. Gennakern gav Martha bra fart ända fram till nästa ankarvik Teos Limani. Här passade jag på att gå iland på morgonen och spatsera bland de antika ruinerna ända bort till den muromgärdade staden Sigacik. Sedan seglade jag vidare i frisk medvind till Cam Limani där jag tänkte ankra ännu en natt. Men då jag startade motorn upptäckte jag att generatorn slutat ladda. Jag insåg att strömmen jag hade kvar i batterierna knappast skulle räcka till att köra ankarspelet. Vinden dog ut samtidigt och jag beslöt mig för att försöka hinna fram till marinan i Kusadasi innan mörkret.

From Cesme I went by engine to Agritar Limani because I did not want to pay for another night in the luxurios but expensive marina. Instead I anchored in a bay and sailed on the next morning with the wind from the back. The gennaker gave Martha good speed all the way to the next anchorage at Teos Limani. The next morning I went ashore for a stroll among the antique ruins all the way to the walled town of Sigacik. At noon I sailed on with good speed to Cam Limani where I was about to anchor for the night. When I turned the engine on I realized that the alternator had quit charging. I knew that I did not have enough power in the batteries to run the anchor windlass. The wind died att the same moment and I decided to make a go for the marina in Kusadashi in order to reach there before dusk.