Det första steget..

Efter många år av planering börjar det snart bli dags att kasta loss. Någon båt har vi fortfarande inte men vi har hittat några intressanta objekt nere i Spanien. Om några veckor är det dags att åka ner och inspektera en Jeanneau 37 från 2001 som borde kunna ta oss runt medelhavet under de närmaste åren.

Vägen hit har varit lång. Först att spara pengar, sluta jobba, avveckla firman, hyra ut huset, skaffa sig kunskap och erfarenhet om båt och navigation, ta hand om alla räkningar mm. Men det svåraste har varit att förbereda våra två katter Patsy och Jackie på de omställningar som väntar.

Afte many years of planning it is soon time to get into action. We do not have boat yet but we have found some interesting objects down in Spain. In a few weeks it is time to drive down and inspect a Jeanneu 37 from 2001 that probably could take us around the mediterranean the next few years.

It has been a long way to get here. First save money, stop working, quit the company, rent the house, to get knowledge and experience of navigation, take care of bills etc. But the most difficult thing has been to prepare our two cats Patsy and Jackie for the changes that will come.

fredag 21 september 2012

Kusadasi


Från Cesme blev det att gå för motor till det näraliggande Agritar Limani eftersom jag inte ville betala för en natt till i den lyxiga men dyra marinan. I stället fick jag ankra inne i en skyddad vik och seglade följande morgon vidare i fin medvind. Gennakern gav Martha bra fart ända fram till nästa ankarvik Teos Limani. Här passade jag på att gå iland på morgonen och spatsera bland de antika ruinerna ända bort till den muromgärdade staden Sigacik. Sedan seglade jag vidare i frisk medvind till Cam Limani där jag tänkte ankra ännu en natt. Men då jag startade motorn upptäckte jag att generatorn slutat ladda. Jag insåg att strömmen jag hade kvar i batterierna knappast skulle räcka till att köra ankarspelet. Vinden dog ut samtidigt och jag beslöt mig för att försöka hinna fram till marinan i Kusadasi innan mörkret.

From Cesme I went by engine to Agritar Limani because I did not want to pay for another night in the luxurios but expensive marina. Instead I anchored in a bay and sailed on the next morning with the wind from the back. The gennaker gave Martha good speed all the way to the next anchorage at Teos Limani. The next morning I went ashore for a stroll among the antique ruins all the way to the walled town of Sigacik. At noon I sailed on with good speed to Cam Limani where I was about to anchor for the night. When I turned the engine on I realized that the alternator had quit charging. I knew that I did not have enough power in the batteries to run the anchor windlass. The wind died att the same moment and I decided to make a go for the marina in Kusadashi in order to reach there before dusk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar